Skrivkonsten är mänsklighetens främsta metod för att samla in, behandla, lagra, söka, kommunicera och sprida information. Innan vi lärde oss att skriva levde vi i en tid som kallas förhistoria, eller förhistorisk tid. I takt med att människan utvecklades, började odla mark och leva ett mindre nomadiskt liv, blev dokumentationen av det som skedde allt mer sofistikerad. Grottmålningar ersattes av hieroglyfer, stentavlor blev rullar och sedan inbundna böcker och när man uppfann typsättning av dokument, fick allt fler människor tillgång till det skrivna ordet. I dag kan vi skicka e-post, textmeddelanden och kommunicera på en mängd andra digitala sätt och nå jorden runt på några få sekunder. Människan har utvecklats och dokumentationen har utvecklats, och därmed också sättet vi hanterar kalibrering på.
I början fanns det bara ett sätt att dokumentera kalibreringsresultaten på och det var med papper och penna. Man tog med sig anteckningarna från fältet och förde över dem på en blankett som arkiverades. Precis som i biblioteket i Alexandria (ett av de största och mest betydelsefulla biblioteken i den antika världen) med sina tusentals papyrusrullar, innebär hanteringen av hundratals eller till och med tusentals kalibreringsdokument i pappersform per definition en risk för att något dokument förläggs, försvinner eller skadas – i fallet med biblioteket i Alexandria förstördes det av en brand som påstås ha anlagts av Julius Caesar. Ett system med papper och penna kräver dessutom mycket arbete och tid, innebär risk för fel och ger små eller inga möjligheter att analysera historiska trender.
Allt eftersom tiden gått, har mer digitaliserade system för kalibreringshantering utvecklats, inklusive användningen av kalkylark och databaser. En sådan dokumentationsmetod är visserligen ett steg i rätt riktning, men den har fortfarande sina nackdelar. I likhet med att använda papper och penna är det här sättet att registrera kalibreringsdata fortfarande tidskrävande och det är lätt hänt att det sker fel. Automatisering saknas också i det avseendet att det inte går att skapa påminnelser och uppdrag för instrument som ska kalibreras. Läs blogginlägget: Manuella fel vid inmatning av data.
Användningen av mjukvara för att hantera kalibreringsrapporter var nästa stora kliv. Kalibreringsmodulen i vissa mjukvaror för underhållshantering gör det möjligt att lagra och hantera instrumentdata på ett effektivt sätt i databasen för en anläggning. Men återigen, den här metoden är otillräcklig för att den saknar automatisering, har begränsad funktionalitet och ofta inte uppfyller kraven som ställs av regelverket (t.ex. FDA:s eller EPA:s krav) för hantering av kalibreringsposter.
Den tekniska utvecklingen verkar gå allt snabbare. Idag är en kalibreringsmjukvara som tagits fram enkom för ändamålet den mest avancerade lösningen som finns tillgänglig för att stödja och vägleda kalibreringshantering. Med kalibreringsmjukvaran får användarna ett lättanvänt gränssnitt som påminner om Windows Utforskaren. Mjukvaran hanterar och lagrar alla instrument- och kalibreringsdata. Det inkluderar planering och schemaläggning av kalibreringsarbete, analys och optimering av kalibreringsfrekvensen, produktion av rapporter, certifikat och etiketter, kommunikation med smarta kalibratorer och enkel integration med underhållshanteringssystem som SAP och Maximo. Resultatet är en ändamålsenlig, automatiserad kalibreringsprocess som förbättrar kvaliteten, anläggningens produktivitet, säkerhet och effektivitet.
För att förstå hur en mjukvara av den här typen kan hjälpa till att hantera instrumentkalibreringarna i en processanläggning på ett bättre sätt, är det viktigt att ta en titt på de typiska kalibreringsuppgifterna som företag utför. De finns inom fem huvudområden: planering och beslutsfattande, organisation, utförande, dokumentation och analys.
Instrument och mätinstrument ska listas och klassificeras i ”kritiska” och ”icke-kritiska” instrument, med kalibreringsområden och nödvändiga toleranser identifierade för varje enskilt instrument. Kalibreringsintervallet, skapandet och godkännandet av standardiserade tillvägagångssätt (SOP) samt valet av lämpliga kalibreringsmetoder och -utrustning bör också definieras. Slutligen ska den aktuella kalibreringsstatusen för varje instrument fastställas.
Organisation innefattar att företagets kalibreringspersonal utbildas i att använda den valda utrustningen och hur man följer de godkända, standardiserade tillvägagångssätten. Resurser bör göras tillgängliga och ges i uppdrag att utföra de planerade kalibreringsuppgifterna.
Utförandefasen innebär att personalen utför de kalibreringsaktiviteter de blivit tilldelade och följer relevanta instruktioner innan de kalibrerar en enhet, inklusive alla säkerhetsprocedurer förknippade med kalibreringen.
Till skillnad från många av de mer ålderdomliga metoderna, genererar kalibreringsmjukvaran rapporter automatiskt och alla kalibreringsdata lagras i en databas i stället för i flera olika system. Kalibreringscertifikat, rapporter och etiketter kan skrivas ut på papper eller skickas i elektroniskt format.
Dokumentationen och lagringen av kalibreringsresultat innebär vanligtvis elektronisk signering eller elektroniskt godkännande av alla genererade kalibreringsposter.
Bättre dokumentation leder till bättre analys. Om man använder en specialmjukvara för kalibrering kan man snabbare, enklare och mer exakt analysera kalibreringsposterna och identifiera historiska trender. Även när en anläggning ska auditeras kan kalibreringsmjukvaran underlätta både förberedelserna och själva kvalitetsrevisionen. Att hitta poster och verifiera att systemet fungerar är enkelt jämfört med traditionell registrering av kalibreringsposter. De reglerande myndigheterna och standarder såsom FDA och EPA ställer höga krav på registreringen av kalibreringsdata. En kalibreringsmjukvara har många funktioner som hjälper till att uppfylla sådana krav, till exempel funktioner för ändringshantering, verifieringskedja och elektroniska signaturer.
Baserat på resultaten bör en analys göras för att avgöra om några korrigerande åtgärder behöver vidtas. Kalibreringens effektivitet behöver gås igenom och kalibreringsintervallen kontrolleras. Intervallen kan behöva justeras baserat på arkiverad kalibreringshistorik. Om till exempel en sensor avviker från sitt specificerade område, skulle konsekvenserna kunna bli katastrofala för anläggningen och resultera i problem såsom kostsamma produktionsstopp, säkerhetsproblem eller att varupartier av sämre kvalitet skulle produceras som senare kanske måste kasseras.
Precis som utvecklingen av verktyg och spridningen av det skrivna ordet har hjälpt till att forma människans utveckling, formar utvecklingen av kalibreringsdokumentation effektiviteten och produktiviteten hos de anläggningar som använder den här tekniken. I och med att man ersätter manuella rutiner med automatiserade, godkända processer borde effektiviteten öka. När de arbetsintensiva kalibreringsuppgifterna blir färre, minskar de kostsamma produktionsstoppen, medan möjligheten att analysera kalibreringsresultaten kommer att optimera kalibreringsintervallen, vilket sparar tid och ökar produktiviteten.
Alla typer av processanläggningar, oavsett bransch, vinner på att använda en mjukvara för kalibreringshantering. Jämfört med traditionella pappersbaserade system, interna föråldrade kalibreringssystem eller kalibreringsmoduler i underhållshanteringssystem resulterar användning av en kalibreringsmjukvara som är avsedd för ändamålet i förbättrad kvalitet, ökad produktivitet och lägre kostnader för hela kalibreringsprocessen.
En kalibreringsmjukvara ger också användarna tillgång till data och historiska trender och det hjälper anläggningspersonalen att fatta bättre beslut. När till exempel någon del av utrustningen behöver uppgraderas kan det vara svårt att få ett godkännande baserat på spekulationer. Att kunna visa data om inkonsekvenser och funktionsstörningar gör godkännandeprocessen mycket enklare. Då kalibreringsteknikerna får mer och mer jobb, kan insikter i processen dessutom främja ett mer fungerande och effektivt arbetsschema. Det i sin tur kommer att förbättra tillförlitligheten, göra det lättare för teknikerna att hantera sitt arbetsflöde och bidra till en säkrare och mer välorganiserad process.
I takt med att vi blir ett mer avancerat samhälle ökar vårt behov av att dela information, likaså utvecklas våra metoder för att samla in, behandla, lagra, söka, kommunicera och sprida information. Samtidigt som det fortfarande är ett effektivt sätt att samla in information genom att helt enkelt skriva ner kalibreringsdata med papper och penna, är det inte ett tillräckligt effektivt sätt och det hindrar personer längre fram i processen att kunna hämta och bearbeta informationen.
Medan databaser och mjukvaror för underhållshantering visserligen är steg i rätt riktning, missar de fortfarande målet när det gäller att distribuera data på ett bra och effektivt sätt. Genom att implementera en kalibreringsmjukvara blir det enklare att samla in, lagra, analysera, hämta och dela information. Tills nästa teknologiska framsteg sker, förblir kalibreringsmjukvaran den mest avancerade lösningen som står till förfogande för att stödja och vägleda aktiviteter inom kalibreringshantering.
Här är en kort förteckning över Beamex viktigaste mjukvaruprodukter:
Den allra första kalibreringsmjukvaran som Beamex släppte redan 1985 var PDOC. Mjukvaran PCAL automatiserade dokumentationen vid tryckkalibrering genom att kommunicera med en bänkmonterad tryckkalibrator. Den skrev ut ett kalibreringscertifikat på ett smalt papper med en termisk skrivare som var integrerad i en Epson-dator. Det var en mjukvara som fanns lagrad på en liten kassett och som användes med en slags bärbar Epson-dator.
Senare släpptes ett motsvarande TDOC-program för dokumentation av
temperaturkalibreringar.
CALDB - Calibration Database - var en DOS-baserad databasmjukvara för kalibrering. Vår första för persondatorer (PC).
Senare introducerades en adderare HISDB för att studera historiken för kalibreringsresultaten.
Beamex QM6 var vår första mjukvara för kalibreringshantering som fungerade i ett Windows-operativsystem. Den hade en databas för instrument, referenser och kalibreringsresultat. Den kommunicerade med dokumenterande kalibratorer, vilket gjorde att man kunde skicka kalibreringsproceduren (arbetsordern) till en dokumenterande kalibrator och få resultaten tillbaka till QM6 när kalibreringen var slutförd.
QD3 var en mjukvara för dokumentation av kalibreringsresultat. Den hade inte samma funktionalitet som QM6 utan var en enklare version, men den kunde ändå kommunicera med dokumenterande kalibratorer.
Den allra första versionen av kalibreringsmjukvaran Beamex CMX lanserades redan 2003 och det var vår första Windows-mjukvara. De första versionerna hade ganska begränsad funktionalitet jämfört med dagens CMX.
Under årens lopp har CMX-teknologin och -funktionaliteten utvecklats kontinuerligt och CMX är fortfarande en mjukvara som utvecklas väldigt aktivt. Idag har CMX ett stort antal funktioner, kan smidigt integreras med många underhållshanteringssystem och passar såväl för mindre kunder som stora företagsinstallationer.
En hel del funktionalitet som har att göra med kraven inom den reglerade läkemedelsindustrin har utvecklats tillsammans med ledande kunder inom den branschen.
Beamex bMobile är en kalibreringsapplikation som kan installeras på mobila Android-, iPhone- eller Windows-enheter. Applikationen kan användas för att dokumentera kalibreringsresultat med en mobil enhet.
bMobile kommunicerar med kalibreringsmjukvarorna Beamex CMX och LOGiCAL, så kalibreringsuppdrag kan skickas till bMobile och resultaten fås till en mjukvara.
Den första versionen av den molnbaserade kalibreringsmjukvaran LOGiCAL var en enkel dokumentationsmjukvara som kunde läsa in kalibreringsresultaten från en dokumenterande kalibrator och konvertera dem till ett kalibreringscertifikat i pdf-format.
LOGiCAL 1.x har ersatts med LOGiCAL 2.x.
Den nuvarande LOGiCAL 2.x är en prenumerations- och molnbaserad kalibreringsmjukvara som tjänst. Den har en databas för lagring av instrument, referenser och kalibreringsresultat. Den kan synkronisera procedurer till Beamex dokumenterande kalibratorer och Beamex bMobile och även synkronisera kalibreringsresultaten tillbaka till LOGiCAL från mobila enheter.